|
Vinga med is och sol handlar om hur viktigt det är att vi märker när mobbning pågår. Vinga sätter ord på det och synliggör det, något som den utsatta önskar att vi åskådare och medlöpare ska göra, så att mobbaren inte kan fortsätta.
Luna får inte vara med de andra barnen. Hon känner sig utanför och ledsen. När de tar hennes älskade apa Tryggve blir hon helt förtvivlad. Hon blir helt ensam och törs inte längre gå ut.
När Vinga dyker upp bredvid hennes sida och sprider sina solglimtar och isflingor förstår inte Luna vad hon vill. Men Vinga är envis. Vem är hon och kan hon verkligen hjälpa Luna?
Vinga är flugan i taket, i gräset, på stranden, på lekplatsen eller på fönsterbrädan. Ingen tänker på att hon är där. Men hon både ser och hör vad som händer.
I boken spelar flugan Vinga en viktig roll. Så ser det förstås inte ut i verkligheten, en fluga är ju ”ingenting” mer än en surrande insekt. Men i ”Vinga med is och sol” blir hon den osynliga och insiktsfulla vännen som kan bekräfta det den utsatta och mobbade Luna är med om. Vinga kan dessutom påverka barnen i boken genom att också kliva in i handlingen. Något som åskådare/medlöpare i verkliga livet har möjlighet till om vi bara blir medvetna om vad som händer och vågar stå upp för den utsatta.
Förhoppningen med boken är ju förstås att ”Vinga”, precis som i boken ska stärka den utsatta och få åskådare och medlöpare att reagera i tid och de som mobbar att tänka till. Komma till insikt och ändra sig när de förstår hur dumt och avslöjande det är att mobba. Hur mycket bättre det är, för alla, om solglimtarna vinner och får isflingorna att smälta bort.
I slutet av boken sammanfattar Vinga sina solglimtar det vill säga kompishandlingar som kan motverka mobbning.
Ta tillfället i akt och ta fram bokens solglimtar när det händer något som kan leda till mobbning. Visa barnen att det alltid finns något man kan göra istället. Låt Vingas solglimtar spridas vidare och låt barnen inspireras att hitta på egna.
|